Många blandar ihop uttrycket systemkollaps med samhällskollaps. Visst är det så att en kollaps av viktiga samhällssystem som polis, vård och skola kan leda till en samhällskollaps, men det är inte en regel att problem med utvalda system leder till att samhället faller samman. När poliskåren, socialtjänsten, sjukvården och skolomsorgen utsätts för alltför stora påfrestningar så finns det risker för systemkollaps och då är det otroligt viktigt att landets ledning sätter in och dirigerar om resurser på rätt sätt.
Om vi tar systemkollapsen till sin extrem och säger att den leder till en samhällskollaps så är det otroligt viktigt att man kan behålla ett lugn och inte dras med i det kaos som kan uppstå då människor uttrycker ilska och desperation genom att uppträda på ett olagligt och farligt sätt. Det gäller att kunna vänta ut stormen på en säker plats, och precis som man förbereder för naturkatastrofer så har man stor nytta av att ha tillgång till mat, rent vatten och skydd mot väder och vind.
Beredskap för systemkollaps bör fokusera på de första 72 timmarna då man ser till att man kan hålla sig borta från kaos och dramatik, och att klara sig utan samhällsfunktioner som elektricitet och rinnande vatten. Det här ger tillräckligt mycket tid för att man ska kunna samla in information om vad som händer och fatta rätt beslut om vad nästa steg bör bli.
En systemkollaps kan ju faktiskt innebära något så enkelt som att strejk utbryter vilket kan leda till att vissa samhällsfunktioner tillfälligt inte fungerar som de ska. Ju fler det är som kan klara detta utan panik desto snabbare går det att ta sig ur krisen.